Jag har efter en dags trixande med en väldigt förvirrande navigering på PayPal.com äntligen lyckats fixa så det nu går att donera månadsvis för den som vill visa sin uppskattning för det arbete jag lägger ner på alla mina projekt. Så om du gillar:

- Min blogg: www.gothbarbie.se

- Min YouTube-kanal: www.askatranssexual.com

- Min humorsite: www.raggmail.se

- Min gratisporr: www.hannahswedenblog.com

- Mitt forum: forum.transsexualism.se

Eller något av alla andra projekt jag haft ett finger med i, så får du hemskt gärna skänka 25kr i månaden till mig. Det är en skitsumma just för att så många som möjligt ska känna att det är värt mödan att klicka på länken (här till höger), signa upp sig och låta PayPal dra en summa varje månad. Det PayPal inte äter upp går till mig och för pengarna köper jag mat och kläder.

Jag är bra på att skapa saker men värdelös på att tjäna pengar på det, så det här är ett sätt för den som har lust att visa uppskattning. :)

Och om någon tror sig ha nytta av min kreativitet för att projektanställa mig eller dyl, så får ni gärna kontakta mig. Jag är duktig på att vara trevlig mot människor (särskilt i telefon), jag är kreativ som få, min sämsta sida är att jag är kass på att organisera mig, vilket jag försöker kompensera för genom att alltid vara ute i god tid och ha marginaler. Människor tenderar anförtro sig till mig och jag är väldigt bra på att skippa tjafs och göra det som krävs för att få saker gjorda.

Nog fjäskat! ;D

Jag har efter en dags trixande med en väldigt förvirrande navigering på PayPal.com äntligen lyckats fixa så det nu går att donera månadsvis för den som vill visa sin uppskattning för det arbete jag lägger ner på alla mina projekt. Så om du gillar: - Min blogg: www.gothbarbie.se - Min YouTube-kanal: www.askatranssexual.com - Min humorsite: www.raggmail.se - Min gratisporr: www.hannahswedenblog.com - Mitt forum: forum.transsexualism.se Eller något av alla andra projekt jag haft ett finger med i, så får du hemskt gärna skänka 25kr i månaden till mig. Det är en skitsumma just för att så många som möjligt ska känna att det är värt mödan att klicka på länken (här till höger), signa upp sig och låta PayPal dra en summa varje månad. Det PayPal inte äter upp går till mig och för pengarna köper jag mat och kläder. Jag är bra på att skapa saker men värdelös på att tjäna pengar på det, så det här är ett sätt för den som har lust att visa uppskattning. :) Och om någon tror sig ha nytta av min kreativitet för att projektanställa mig eller dyl, så får ni gärna kontakta mig. Jag är duktig på att vara trevlig mot människor (särskilt i telefon), jag är kreativ som få, min sämsta sida är att jag är kass på att organisera mig, vilket jag försöker kompensera för genom att alltid vara ute i god tid och ha marginaler. Människor tenderar anförtro sig till mig och jag är väldigt bra på att skippa tjafs och göra det som krävs för att få saker gjorda. Nog fjäskat! ;D  

Då var man tillbaka i Sverige igen. Från 28 grader till +1. Det känns lite som ett nerköp. Tågresan hem på 360 SEK känns också rätt svinigt med tanke på att jag hade fått typ 3h taxiresa i bangkok för de pengarna. Och typ en avsugning av chauffören, reflexmässigt i lyckoruset.

Bangkok var underbart! En kontrastrik stad. Thailändare är ett vackert, vänligt och lustigt folk. De kan t.ex aldrig erkänna att de inte förstår, vilket ibland kan ge intressanta taxiresor när man efter 15min inser att chauffören inte har en aning om var vi är på väg och bara random-åker i väntan på att vi ska inse det.

80% av bilarna är taxibilar (känns det som)

Resten är Tuk-tuk:s

Överallt i Bangkok fanns det små minitempel som fungerade som våra svenska fågelbon (om man bygger skrytbyggen). Det låg mat, blommor och ibland rökelse och ljus på dem, samt förstås mat som fåglar åt upp.

Under en av kvällarna var vi på en gata där det alltid är massa turister och backpackers. Där såldes allt möjligt krims-krams och jag hann bli påpockad en hel del saker av ivriga försäljare som skrattade medan vi prutade om varan de sålde var värd 400 eller 700 baht.

Kvinnan (från Burma) som sålde på mig armband och underlägg för tekoppar i bambu

Vi besökte också ett av Bangkoks “red light districts” där det fanns massa barer med go-go, striptease och bordeller. Efter en del letande hittade vi också ett ställe som hade kathoys, eller ladyboys som de också säger, dvs transsexuella som inte opererat om sig ännu. Jag fick prata med en och ställa lite frågor och det var intressant. Hon var galet söt och jag hade gärna tagit med henne hem, men något säger mig att tullen hade försvårat deklareringen av henne som vara.

Thailänsk bögklubb med sexshower

Restaurang med "olyckligt" valt namn ...eller?

Jag pratade också med en sexsäljerska på en av barerna som jag tror hette Maria. Det var sjukt svårt att avgöra hennes ålder för alla thailänskor har kroppar som fjortonåringar. Överlag är thailänskor väldigt söta. Jag vill ha en!

Maria var 34.

Det var också något som lämnade mig med en något obekväm känsla i magen. För även om de genom att sälja sex får mer frihet än de kan få med något av sina alternativ känner man sig väldigt bortskämd när man inser att man i Sverige får så mycket gratis. Det är lätt säga så, men där kändes det faktiskt som dom orden fick en verklig innebörd, när det var konkreta individer man såg framför sig. Jag har aldrig kunnat relatera till abstrakta “svältande barn i Afrika”. Jag behöver se en individ för att kunna relatera. Det var en väldigt jobbig känsla. Att inte liksom kunna göra något mer.

Jag pratade iaf med henne och de verkade ha det överlag ganska bra. De retades med turister, skrattade ihop och flamsade runt som tjejer i grupp en utekväll tillsammans gör. De verkade ha väldigt god sammanhållning och trivas ihop.

Många rulltrappor blir det...

Jag besökte också ett av Bangkoks stora köpcentrum. Tänk en svensk galleria. Och sen dubblerar du den med sju våningar. Så stor var den här gallerian. Det hade tagit flera dagar att gå igenom alla affärer och minst tre pojkvänner hade gjort slut med en av tristess på vägen.

En taxichafför berättade på resan mot flygplatsen att han tyckte det var bättre innan Taxin Chinawat. När kungen styrde var det inte korruption. Nu blir han stoppad av polisen och de vill ha pengar. Men för oss turister är det bättre, mat och alkohol har blivit billigare (och den är sjukt billig).

Priserna i Thailand är ungefär som i Sverige, men valutan är bara värd ca 1/4-del, så betalar du 120 för en lunch så har den i själva verket kostat dig 30 kr. Och då är det på en restaurang. Den som är modig och vill äta från något av alla gatukök kan få käk ännu billigare.

Shiva på Bangkoks flygplats

Efter 12h flyg var man sen tillbaka hemma i kylan igen!

Den som vill kan se alla bilder med tillhörande kommentarer här.

Då var man tillbaka i Sverige igen. Från 28 grader till +1. Det känns lite som ett nerköp. Tågresan hem på 360 SEK känns också rätt svinigt med tanke på att jag hade fått typ 3h taxiresa i bangkok för de pengarna. Och typ en avsugning av chauffören, reflexmässigt i lyckoruset. Bangkok var underbart! En kontrastrik stad. Thailändare är ett vackert, vänligt och lustigt folk. De kan t.ex aldrig erkänna att de inte förstår, vilket ibland kan ge intressanta taxiresor när man efter 15min inser att chauffören inte har en aning om var vi är på väg och bara random-åker i väntan på att vi ska inse det. [caption id="attachment_6263" align="aligncenter" width="538" caption="80% av bilarna är taxibilar (känns det som)"][/caption] [caption id="attachment_6264" align="aligncenter" width="538" caption="Resten är Tuk-tuk:s"][/caption] Överallt i Bangkok fanns det små minitempel som fungerade som våra svenska fågelbon (om man bygger skrytbyggen). Det låg mat, blommor och ibland rökelse och ljus på dem, samt förstås mat som fåglar åt upp. Under en av kvällarna var vi på en gata där det alltid är massa turister och backpackers. Där såldes allt möjligt krims-krams och jag hann bli påpockad en hel del saker av ivriga försäljare som skrattade medan vi prutade om varan de sålde var värd 400 eller 700 baht. [caption id="attachment_6252" align="aligncenter" width="360" caption="Kvinnan (från Burma) som sålde på mig armband och underlägg för tekoppar i bambu"][/caption] Vi besökte också ett av Bangkoks "red light districts" där det fanns massa barer med go-go, striptease och bordeller. Efter en del letande hittade vi också ett ställe som hade kathoys, eller ladyboys som de också säger, dvs transsexuella som inte opererat om sig ännu. Jag fick prata med en och ställa lite frågor och det var intressant. Hon var galet söt och jag hade gärna tagit med henne hem, men något säger mig att tullen hade försvårat deklareringen av henne som vara. [caption id="attachment_6258" align="aligncenter" width="538" caption="Thailänsk bögklubb med sexshower"][/caption] [caption id="attachment_6257" align="aligncenter" width="538" caption="Restaurang med "olyckligt" valt namn ...eller?"][/caption] Jag pratade också med en sexsäljerska på en av barerna som jag tror hette Maria. Det var sjukt svårt att avgöra hennes ålder för alla thailänskor har kroppar som fjortonåringar. Överlag är thailänskor väldigt söta. Jag vill ha en! [caption id="attachment_6262" align="aligncenter" width="538" caption="Maria var 34."][/caption] Det var också något som lämnade mig med en något obekväm känsla i magen. För även om de genom att sälja sex får mer frihet än de kan få med något av sina alternativ känner man sig väldigt bortskämd när man inser att man i Sverige får så mycket gratis. Det är lätt säga så, men där kändes det faktiskt som dom orden fick en verklig innebörd, när det var konkreta individer man såg framför sig. Jag har aldrig kunnat relatera till abstrakta "svältande barn i Afrika". Jag behöver se en individ för att kunna relatera. Det var en väldigt jobbig känsla. Att inte liksom kunna göra något mer. Jag pratade iaf med henne och de verkade ha det överlag ganska bra. De retades med turister, skrattade ihop och flamsade runt som tjejer i grupp en utekväll tillsammans gör. De verkade ha väldigt god sammanhållning och trivas ihop. [caption id="attachment_6273" align="aligncenter" width="360" caption="Många rulltrappor blir det..."][/caption] Jag besökte också ett av Bangkoks stora köpcentrum. Tänk en svensk galleria. Och sen dubblerar du den med sju våningar. Så stor var den här gallerian. Det hade tagit flera dagar att gå igenom alla affärer och minst tre pojkvänner hade gjort slut med en av tristess på vägen. En taxichafför berättade på resan mot flygplatsen att han tyckte det var bättre innan Taxin Chinawat. När kungen styrde var det inte korruption. Nu blir han stoppad av polisen och de vill ha pengar. Men för oss turister är det bättre, mat och alkohol har blivit billigare (och den är sjukt billig). [caption id="" align="aligncenter" width="538" caption="Taxichaffisen behövde en kisspause..."][/caption] Priserna i Thailand är ungefär som i Sverige, men valutan är bara värd ca 1/4-del, så betalar du 120 för en lunch så har den i själva verket kostat dig 30 kr. Och då är det på en restaurang. Den som är modig och vill äta från något av alla gatukök kan få käk ännu billigare. [caption id="attachment_6277" align="aligncenter" width="360" caption="Shiva på Bangkoks flygplats"][/caption] Efter 12h flyg var man sen tillbaka hemma i kylan igen! Den som vill kan se alla bilder med tillhörande kommentarer här.  

Så, jag har spenderat lite tid med att fota på sista tiden. Både video och stillbild. Skaffat softboxbelysning och ett 35mm/f1,8-objektiv. Det är roligt och kreativt, vilket passar mitt lättuttråkade sinne väldigt väl. Även om det ibland blir frustrerande på gränsen till outhärdligt. Som när jag häromdagen tog ca 700 bilder och insåg efteråt att inte en enda var i full fokus, detta eftersom objektivet inte satt riktigt korrekt – skulle det senare visa sig. Då är man bra sugen bara kasta elektroniken i närmsta vägg.

Som tur är har jag vänner som kan detta väldigt väl och som dessutom är vänliga nog att ta sig tid att instruera mig. Bättre än någon manual, det kan jag intyga.

Som ni kanske märker har mitt intresse för politik efter valet varit väldigt svalt. Jag känner att jag vill satsa min tid på något som  kan ge mig en lite stabilare tillvaro ekonomiskt just nu och bloggandet ger tyvärr inga pengar att tala om. Plugga är inte min grej och normala jobb går väldigt illa ihop med mina koncentrationssvårigheter och aversion mot andras rutiner. Mitt senaste projekt är därför av lite mer exhibitionistisk natur.

Jag kommer lansera en website. Det kommer förmodligen ge mig lite tryggare ekonomi och dessutom ge mig möjlighet att utveckla min kreativa sida, så det känns väldigt hoppfullt.

Jag har också skaffat mig en vän i LA som inspirerar mig. Möjligheterna känns stora och jag har vaknat ur min höstkoma och har lite livslust nu med andra ord. Lust som jag inte längre tar ut på frustrerat bloggande om politiska frågor som aldrig kommer någonvart.

Jag vet inte om min blogg kommer ta en helt annan vändning, om jag tids nog överger den helt för en mer dagboksliknande form, eller hur det blir, men tills vidare ligger alltså min energi på andra områden. Jag har bloggat intensivt i fyra år och har idag kring 7-800 besökare om dagen. Även om jag säkert haft ett visst inflytande så känner jag att jag är trött på att trampa samma vatten och jag behöver helt enkelt göra något nytt.

Så, tills vidare. Trevlig fortsatt höst och vinter!

Så, jag har spenderat lite tid med att fota på sista tiden. Både video och stillbild. Skaffat softboxbelysning och ett 35mm/f1,8-objektiv. Det är roligt och kreativt, vilket passar mitt lättuttråkade sinne väldigt väl. Även om det ibland blir frustrerande på gränsen till outhärdligt. Som när jag häromdagen tog ca 700 bilder och insåg efteråt att inte en enda var i full fokus, detta eftersom objektivet inte satt riktigt korrekt - skulle det senare visa sig. Då är man bra sugen bara kasta elektroniken i närmsta vägg. Som tur är har jag vänner som kan detta väldigt väl och som dessutom är vänliga nog att ta sig tid att instruera mig. Bättre än någon manual, det kan jag intyga. Som ni kanske märker har mitt intresse för politik efter valet varit väldigt svalt. Jag känner att jag vill satsa min tid på något som  kan ge mig en lite stabilare tillvaro ekonomiskt just nu och bloggandet ger tyvärr inga pengar att tala om. Plugga är inte min grej och normala jobb går väldigt illa ihop med mina koncentrationssvårigheter och aversion mot andras rutiner. Mitt senaste projekt är därför av lite mer exhibitionistisk natur. Jag kommer lansera en website. Det kommer förmodligen ge mig lite tryggare ekonomi och dessutom ge mig möjlighet att utveckla min kreativa sida, så det känns väldigt hoppfullt. Jag har också skaffat mig en vän i LA som inspirerar mig. Möjligheterna känns stora och jag har vaknat ur min höstkoma och har lite livslust nu med andra ord. Lust som jag inte längre tar ut på frustrerat bloggande om politiska frågor som aldrig kommer någonvart. Jag vet inte om min blogg kommer ta en helt annan vändning, om jag tids nog överger den helt för en mer dagboksliknande form, eller hur det blir, men tills vidare ligger alltså min energi på andra områden. Jag har bloggat intensivt i fyra år och har idag kring 7-800 besökare om dagen. Även om jag säkert haft ett visst inflytande så känner jag att jag är trött på att trampa samma vatten och jag behöver helt enkelt göra något nytt. Så, tills vidare. Trevlig fortsatt höst och vinter!